#Inte i mitt namn

Just hemkommen från Colombia, ett av världens fattigaste länder där såväl emigranter som ursprungsbefolkning OCH gatuBARN skjuts ihjäl ibland när polisen “städar gatorna”. Trots misären, fattigdomen och det över 60 år långa inbördeskriget som landet har bakom sig är colombianerna ett vänligt, välkomnande och givmilt folk. De tog emot oss “främlingar och utlänningar” med öppna armar, de bjöd in oss i sina hem med jordgolv, tidningspapper som isolering och de bjöd oss på mat trots att de knappt har pengar att betala för mat till sina egna barn eller till sig själva och trots att de kan få gå i flera, flera timmar för att kunna köpa eller få mat, frukt och vatten.
Vi har mött föräldralösa barn som blivit vittnen till när deras fäder skjutits ihjäl, vi har fått höra berättelser om barnprostitution, om sexuella övergrepp där förövarna var både okända och familjemedlemmar sedan offren var barn och vi har träffat människor som valt att stanna kvar i de fattigaste och farligaste områdena trots att de själva klarat sig och utbildat sig, men de vill vara kvar för att kunna hjälpa och skydda barnen som är kvar i den farliga miljön.
Alla människor har inte möjlighet att fly. Har inte modet, eller så hinner någon skjuta ihjäl dem innan de hinner ta de sista stegen. Men de som har modet, möjligheten, viljan, är det så konstigt att de försöker göra allt för att rädda sina barn och sig själva? Om vi alla tänker tanken i några sekunder:
“Det hade kunnat vara mina barn, min livskamrat, det hade kunnat vara jag, jag hade kunnat vara född någon helt annanstans i världen”
– hade vi då inte försökt fly, försökt ta en ny väg för att förändra morgondagen och framtiden till det bättre?
Jag kommer hem från Colombia och möts av inbjudan till Sverigedemokraternas parti och olika möten. Jag kommer hem från Colombia där vi pratat om krig, fattigdom, klimathotet, sexuella övergrepp, mödradödlighet och annat som STÄNDIGT pågår och sker på många, många platser runt om i hela världen. Vad handlar nyheterna om här hemma i Sverige? Om Corona-viruset som inte är i närheten av hur många människor som VARJE DAG dör av svält, i krig, i trafikolyckor, i suicid och av alkohol och droger.
Och så kommer en ny nyhet. Sverigedemokraternas partiledare vars storhetsvansinne får honom att tro/låtsas tro att han kan prata för “svenska folket” när han delar ut flygblad vid gränsen mellan Turkiet och Grekland med budskapet att “Sverige är fullt”.
Han vill bli statsminister i Sverige men han saknar kompass, matematiska kunskaper och framför allt: ett gott hjärta.
Titta på den här videon – titta och läs bildtexterna – och tänk de där orden igen: “Det hade kunnat vara mina barn, min livskamrat, det hade kunnat vara jag, jag hade kunnat vara född någon helt annanstans i världen”.
Om du inte förstår och erkänner att du i en sådan situation också hade försökt fly, försökt ta en ny väg för att förändra morgondagen och framtiden för dig och din familj, då är du inte smart. Då är du bara en egoistisk människa utan ett gott hjärta och utan empati för andra.
Är du ändå en av dessa som säger/tänker motsatsen och som fortfarande anser att Sverige, vars mer än halva yta inte ens är bebyggd, “är fullt” och inte ska hjälpa människor på flykt så behöver du inte vara min vän på sociala medier heller. Punkt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *